Jag hatar när han sticker mig med nålarna! Inte tatuerarn, naprapaten. Först sticker han in dem, och som att det inte räckte så ska han skruva tills man känner det största obehag stråla genom kroppen. Men sen när han slår på strömmen, vilket låter grymt men är inte det, så är det så himla skönt. Blir lite full i skratt dock när han sätter nålarna i skinkorna, för där pillar man inte in dem, han knäpper som fast dem, ungefär som när man skjuter ett vilt djur med bedövningsgevär. Kunde knappt hålla mig för skratt idag, för musklerna rycker till precis som på djuren. Skönt att gå dit i alla fall, var riktigt dålig och det gjorde faktiskt ont när han bände och vred på mig, det brukar det inte göra.

Jag och S ska hit the gym i morgon, så jag kan träna lite och känna vad som känns bra och dåligt, så kanske han också kan trolla fram ett nytt träningsprogram åt mig den snälle nålmannen. Naprapaten, inte gaddarn. För mycket nålar här känner jag.

Försöker locka både syster och gaddarn hit snart, får se hur det går. Allt beror väl på när jag lämnar stället. Usch svårt att bestämma hur tusan man ska göra egentligen...