För det första, blogg i all ära, men det finns gränser. Man måste inte blogga om ALLT. Eller fota allt. Jag pratar om det här: http://blogg.aftonbladet.se/familjentvapunktnoll

Vissa saker måste man faktiskt inte visa upp. Och nu kanske ni tänker, men Emma du måste faktiskt inte läsa. Nä, men tyvärr möts jag av den här bilden när jag öppnar aftonbladet. Och jag vet att det är naturligt, och vackert och allt sånt, och håller med. Men jag har inte bett om att få se hennes balompas. Så är det. Samma tycker jag att det hör till god ton att t.ex. hänga en tunn sjal över axeln när man ammar ute på stan. Visst är det naturligt, och vackert och allt sånt. Men än en gång, lite påtvingat på de som faktiskt inte känner för att avnjuta naturens under, under sin lunch/fika.

En sak som hör till mina favoritsysselsättningar, är fika på café. Gärna med mina närmsta. Och det måste inte vara fikabröd, en kopp te räcker gott. Men jag kan sitta i timmar. Tack och lov fungerar mina allra närmsta så också. Tom Tatuerarn. Match made in heaven? Idag avnjöt jag en sådan stund med mina två närmsta, äldsta (sorry girls) och bästa vänner, E1 och E2. Vi gjorde minsann som man skulle, och satt länge, skrattade högt, skvallrade och ventilerade oss. Jag och E1 har ju förstås övat oss mycket i konsten att fika, då vi båda var arbetslösa en period förra hösten. Efter fikat är det sedvanligt att åka till dollarstore, så det gjorde vi såklart. Jag och E1 den här gången, och vi tycks alltid shoppa något på Dollar. Sedan erkände vi båda nästan lite småskamset att vi tycker att det är kul att gå på Coop nu när det är nybyggt och fint. Saknar tjejerna så himla mycket nu när vi bor utspridda i hela landet.

Fick även (ÄÄÄÄntligen!) träffa tatuerarn igen. Trött och slut, och knappt en skugga av sin tidigare fysik, men ändå min underbaring. Han har tappat så många kilon när han varit sjuk så det är helt otroligt!