Igår när jag och min goda vän och partner in crime förgyllde onsdagspuben med vår närvaro träffade jag på en gammal, gammal bekant. Vi stod och surrade lite och när han fick reda på att jag är tillsammans med min tatuerare uttryckte han sig att det var lite synd om mig. Jag blir förstås lite fundersam och undrade vad han menade med det. Och då kände han tydligen ett trängade behov att tala om för mig hur dålig han tycker att min tatuerare är. Jaha? Vad hände med ett vanligt "vad kul"? Eller ett "okej"? Varför känner folk ett sådant behov att trycka ner på andra för att själva må bra? Nu vet ju jag att varken min karl eller jag själv tar särskilt illa upp, för alla får tycka hur de vill. Det jag tycker är tråkigt är att den här bekanta då kände att han måste tala om för mig, inte bara att han tycker killen är en dålig tatuerare, utan att det är synd om mig.

Det här stötte jag även på när jag hade kommit in på maskinteknik. De flesta visste inte riktigt vad det var, men de som visste tyckte att de hellre skulle påpeka hur mycket matte det var (  är lika med: hur svårt det är) istället för att gratulera. Samma var det för min kompis som läser till läkare. Många hade valt att påpeka hur svårt det var, istället för att säga "grattis bra jobbat" när hon berättade att hon kommit in. Vad är det som driver folk till det? Varför är det så himla svårt att vara lite artig?

Nog vet jag mycket väl om att bara för att jag avgudar någon, så betyder det verkligen inte att andra ens tycker det minsta om samma person. Men varför måste man tala om precis vad man tänker och tycker alltid? Kan man inte någon gång vara lite artig? Självklart tycker jag att man ska säga något om man vet med sig tidigare att pojkvännen/flickvännen har varit våldsam/elak/missbrukar/annat som kan skada personen i fråga. Men varför denna negativa inställning? Är det jantelagen och lagoma tro-inte-att-du-är-något-Sverige eller är det bara dålig självkänsla? Jag är i alla fall less på att artigheten verkar dö med våra mor och far föräldrar, och tycker det är tråkigt att alla känner att de faktiskt borde säga precis vad som helst till folk.