God Jul till mina glada läsare, hoppas ni får en fin helg med god mat, härlig stämning och framför allt sällskap av nära och kära!

Hur kommer det sig att det blir stökigare ju mer man packar? Här sitter jag i alla fall, i bara underkläderna eftersom vi håller på att försöka torka en löjligt stor oljemålning som ska med i bilen i morgon/övermorgon som vi egentligen inte har plats för, med en kupévärmare. Det är varmt, med stora bokstäver, i vår lilla, med de minsta små bokstäver som finns, lägenhet. Hur tusan vi ska få med allt vet jag inte, och just nu känner jag mig lite less över att bo långt bort från all bil/släphjälp och att allt är tusen gånger mer omständigt i studentstäder. Jag är bortskämd med att varje vante har släp, eller känner någon med släp, att alla över 17 har bil och att man alltid får ihop folk när man behöver hjälp. Alla studenter som flyttar mellan lägenheter ska ha stor honnör för jag vet inte hur det orkar!

Här kommer dom!

Guld och silver, pris kommer sen

 

Trevarvs armband, turkos på vit bakgrund

Jag har lyckats slå in tre av fem armband, och limmat på HEMMAGJORDA-etiketter. Så jag kan inte slå om dom. Jag ber om ursäkt. Ska fota de andra då och lägga upp dom.

I morgon lägger jag upp några armband. Jag måste tyvärr sitta på tre bilder, eftersom det är julklappar. Men ni kan få...två eller tre i alla fall. Ett löfte till er från mig.

Fem nya armband att lägga upp, men det har inte blivit. Kommer snart antar jag!

Jag har ju som jag har nämnt tidigare världens bästa pojkvän, snäll, omtänksam och generös. Tyvärr lite väl generös. Jag fick hem honom från Irland för en vecka sedan, snorig och sjuk (tack ska du ha Henke, först får du låna honom men sen har du sönder honom schysst verkligen) och värre blev han. Men jag bädda ner han och pysslade på här hemma och vissa skulle väl kanske vilja påstå att min ömma omvårdnad tog honom tillbaka till livet utan förkylning. Och jag trodde faktiskt jag skulle klara mig utan. Tills igår. Snorig, ont i kroppen, feber så jag frös fast jag hade klänning, två par leggings, hans mjukisar och en fleecetröja, plus en tjocktröja om fötterna och en som filt. Tur man inte har något som måste göras, så idag mår man faktiskt bättre. Man är ju lite starkare byggd än vissa andra så är det ju bara!

Känner mig bättre idag som tur är, kul om Stefan hade behövt komma hem till det där liksom...

Efter att ha diskat i vår diskho som har en stor och en liten ho, där knappt en glöggkopp ryms i vår kök/hall/garderob så slog vi oss ner i vardagsrummet/sovrummet/ateljen/pysselhörnan för att kika serier på datorn tills filmen vi tänkte se ikväll började på tv. Stefan sträckte på sig, (tydligen för att brista ut i en serenad) och råkade stöta till toadörren så att torkstället vi har ställ i vår korridor/kök/hall/garderob välte. Vi trampar inte bara på varandra utan också med största möjlighet på en tavla/klädesplagg/armbandsgrejer/datorsladdar och att få komma hem till jul och vältra sig i flera tiotal kvadrat lägenhet, samt ett HELT HUS känns som en ren lyx.

Inom kort!

Sista kvällen hos mor och far, och känns hemskt vemodigt att åka tillbaka. Men samtidigt längtar jag hjärtat ur kroppen efter karln min, och förhoppningvis kommer han på tisdagmorgon redan så med lite tur får jag hela dagen med honom!

Men nu får man mysa i soffan med syrran istället, och det är svårslaget det! Snart är det tack och lov jul, och då får man vara hemma och mysa hela tiden. Hoppas vi håller oss friska i år, så vi slipper samma sjuka som förra året.

Nu ska bara en massa arbetsdagar avklaras, julklappar och tömma lägenheten. Har jag tur hinner jag kanske göra något kul i alla fall.

Eller var ju inte en hel vecka fuskade lite och körde bara fem dagar. Men jag ville ha lite hemmatid också. Fast den har jag fått spendera själv idag när alla skulle iväg på flärd och fräs men då har jag fått lite lite gjort i stället. Inte fy skam!

Måndag rullar tåget (förhoppningvis men inte jätte troligt) neråt igen, och har lite att göra. Handla färdigt julklapparna, packa ihop 25 kvm, jobba de timmar jag måste, slå in och göra klappetiketter, försöka hinna träffa lite folk, och förhoppningvis ha lite kul och gå ut på fredag eller lördag. Inte konstigt näsblodet sprutar.

I morgon blir med bakning här hemma, tog på mig helt frivilligt att baka så mor skulle slippa just den kakan i alla fall. Hade tänkt hinna göra knäck men det får jag göra när jag kommer upp igen.

Tisdag landar (förhoppningvis) Stefan i stan igen och jag kan knappt vänta! Gud vad skönt att få hem honom igen, även om lite semester bara gör oss gott! Men jisses så skönt att vi är lediga båda två på tisdag, så kan vi bara ta det lugnt och må gott!

Hur man har en bra fredagkväll/natt i trucken

Jag älskar att pyssla med julklappar! Jag älskar att slå in dem fint, göra fina ettiketter, allt sånt. Jag älskar att ge bort julklappar. Jag hatar att våndas över att inte hitta något, men jag älskar att ge bort dem. Så jag ska handla snyggt papper i veckan, plocka med pysselgrejerna och sätta i gång när jag är nere i Umeå igen. Förutom med karlns present, den lämnar jag här annars blir det bråk. För litet ställe att gömma den på och han kommer göra allt i sin makt för att hitta den. Jag är helt förvånad över att han inte har tjatat sönder mina öron än, som han gjorde förra julen. Men kanske nu då, nu när jag har den i mina ägor.

Jag är den värsta toffeln som finns. Han har varit borta iiii....två dar? Typ? Och jag saknar honom som att han skulle vara borta en månad. Jag är en sån tönt, jag vet!