Fem nya armband att lägga upp, men det har inte blivit. Kommer snart antar jag!

Jag har ju som jag har nämnt tidigare världens bästa pojkvän, snäll, omtänksam och generös. Tyvärr lite väl generös. Jag fick hem honom från Irland för en vecka sedan, snorig och sjuk (tack ska du ha Henke, först får du låna honom men sen har du sönder honom schysst verkligen) och värre blev han. Men jag bädda ner han och pysslade på här hemma och vissa skulle väl kanske vilja påstå att min ömma omvårdnad tog honom tillbaka till livet utan förkylning. Och jag trodde faktiskt jag skulle klara mig utan. Tills igår. Snorig, ont i kroppen, feber så jag frös fast jag hade klänning, två par leggings, hans mjukisar och en fleecetröja, plus en tjocktröja om fötterna och en som filt. Tur man inte har något som måste göras, så idag mår man faktiskt bättre. Man är ju lite starkare byggd än vissa andra så är det ju bara!

Känner mig bättre idag som tur är, kul om Stefan hade behövt komma hem till det där liksom...